Uppgift 1 a

Det krävs en medvetenhet hos pedagogerna själva om sitt eget förhållningssätt till hur de uppfattar att barnen söker och skapar kunskap. Skillnaderna i hur pedagogerna uppfattar barnen i relation till kunskapande är ett hinder som kräver gemensamma samtal och reflektioner i arbetslagen för ökat medvetenhet och insikt. I de olika arbetslagen är därför viktigt att lyfta fram och diskutera de olika förhållningssätten. En reflekterande och medforskande hållning hos pedagogerna ger barnen de rätta förutsättningarna att utveckla sina egna läroprocesser.(Lenz Taguchi, 1997) Enligt det konstrutionistiska synsättet på kunskapande bör pedagogerna ha ett öppet synsätt på barns egna teorier, viljan se teorierna lika sanna som de som vetenskapen konstruerar. Synen på kunskapen som socialt och kulturellt konstruerat är centralt i det konstruktionistiska synsättet på kunskapandet. Barns möjligheter till samspel med andra, tillsammans med nyfikna medforskande pedagoger ger barnen möjligheten att skapa egen kunskap och ökat tilltro till egen förmåga och fördjupat förståelse

Barnet blir medkonstruktörer av kultur och kunskap genom att få möjligheten att utforska och utveckla det egna tänkandet, hitta egna teorier och/eller tankekonstruktioner, innan barnet introduceras till det ”vetenskapliga sanningen”. (s. 51) Om barnen får själva utveckla och utforska sitt eget tänkande, har de också alternativa teorier att sätta i relationer med de vetenskapligt godkända teorierna. Det ger utrymme för fantasi och kreativitet. Enligt Reggio Emilia är dokumentationens viktigaste uppgift att synliggöra barnen som rika, kompetenta och aktivt kunskapande subjekt.(ibid) Om vi vuxna använder oss av dokumentationen för att synliggöra barns tankar och för vidareutveckling av arbetet, ger vi också makten till barnen över sitt eget lärande. Därför bör dokumentationen vara tillgängligt för barnen och vara tydlig och välgenomtänkt så att utvecklingen blir synlig och barnen kan tillsammans reflektera över det. Kunskapen är det som vi själva konstruerar tillsammans, den definieras och skapas i samspel med andra genom kommunikation och reflektion.(ibid)

 I Reggio Emilia sammanhang talas det om miljön som den tredje pedagogen Man syftar på att barnen kan kunna utnyttja miljön och materialen på sina egna villkor, att det är tillgängligt och välorganiserad. (ibid. s 67) Miljön måste locka till utforskande och samspel mellan barn och pedagoger och vara ständigt föränderlig samt ett variationsrikt material för att barnen kan uttrycka sig på flera olika sätt.

Litteratur:

 Lenz Taguchi, Hillevi (1997). Varför pedagogisk dokumentation?: om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete.